Se uterummet som en möjlighet

 Hur och varför bör man på olika sätt flytta ut delar av verksamheten i skola och fritidshem?

 Genom att komplettera det vanliga klassrummet med uterummets möjligheter kan man öka nyfikenheten och motivationen hos många barn. Det är viktigt att komma ihåg att vi människor har olika styrkor och lär på olika sätt.

 Barn stöter på andra utmaningar i naturen,
utomhus ställs också andra krav på barns förmåga att samarbeta

 För de barn som är oroliga i klassrummet och har svårt att sitta still är utomhuspedagogiken extra viktig, de barnen ges bättre möjligheter i en omväxlande miljö.

 Sett ur ett hälsoperspektiv så är utomhuspedagogiken mycket viktig. Barns rörelsebehov tillfredsställs. Motoriken tränas, barnen blir vigare, starkare i sina händer, armar och bål och får bättre balans.

 Genom att låta barnen iaktta, se, förstå hur samspelet i naturen fungerar, för att på längre sikt få barnen att ta ställning för och kunna påverka sin miljö och natur

 Utgångspunkten för själva lärandet i utomhuspedagogiken är upplevelsen här och nu, att se och lära i verkligheten, att ”förstå med hela kroppen”. Pedagogen måste ha en positiv natursyn, som innebär att man uppskattar och finner glädje utomhus och i naturen.  

Pedagogen bör ha kunskap om allemansrätten, handla rätt – eftersom barn tar efter den vuxnes beteende. Uppdraget är att förmedla kunskap, framtidstro, gemenskap och glädje.

Vad kan vi då uppleva, upptäcka tillsammans? Nedan följer några exempel på vad vi i Norrgården gjort under hösten.

 
Vid ett tillfälle plockade vi svamp

Vi hittade många svampar, som vi lade i långa rader. Det var alla möjliga olika storlekar, former och färger. Vi pratade om att svamparna är viktiga för att skogen ska må bra. Många svampar och träd samarbetar. Träden ger svamparna näring och som tack för hjälpen ger svamparna träden längre rötter genom att koppla på sitt mycel. Även om vi inte kan äta alla svampar så blir de till nytta i skogen. Ekorren eller snigeln kanske tar sig en munsbit. Många insekter använder också svampen som bostad, de lever i svampen samtidigt som de äter av den.

 
När hösten kom

Med jämna mellanrum tittar och tänker vi efter vad som har hänt, förändrats i naturen. Det gör vi för att för att följa årstidsväxlingarna. Under hösten har vi plockat många löv som fallit ned. Vi har upptäckt att det finns många olika slags löv, olika storlekar, olika former, olika färger. Barnen har exempelvis arbetat två och två och gjort olika skalor av dem färgskala, storleksordning, olika former.  Vilka löv hör till vilka träd, para ihop. En del löv tog vi med till skolan, de användes bland annat till lövtavlor. Vi har lekt kimslek med olika löv (artkunskap).

 
Lärt känna några träd

Barnen fick titta, känna, lukta på träd. Ta reda på vad det var för slags träd.

Vi gjorde egna barkbilder. När barken spricker bildar den fina och intressanta mönster. Vi avbildade mönstren genom att sätta fast ett papper på trädstammen. Vi gnuggade hela papperet med en vaxkrita.

 
Stubben fungerar som ett hus för många smådjur

Vi använde lupp, pincett när vi undersökte stubbar. Vi såg många småkryp, alla de småkrypen bryter ned stubben så att den efter lång tid blir ny jord. De första djuren som kommer till stubben måste borra sig in i det hårda träet. I gångarna som blir lägger djuren sina ägg, som senare utvecklas till larver. När stubben fått många gångar uppborrade, börjar vattnet snart att sippra in och mjuka upp stubben, sedan kan många andra småkryp flytta in.

Vi gick ut i skogen och gläntade på stubbens bark och tittade in i hålorna då fick vi se:

tusenfotingar
myror
skalbaggar
sniglar
gråsuggor
maskar
grodor
spindlar

Sagostund och teater kan lätt flyttas ut

Under ett skogspass fick barnen se och höra sagan om päronskaft. Mjölnaren och hans dotter använde en stor sten som scen … så kunde historien börja. 

                      

Efter en stund blev vi avbrutna av en svart katt som skrämde ”fröken” som satt gömd bakom en sten … det tyckte barnen var jättekul. Barnen har getts tillfällen att fantisera och bygga landskap i naturen. I bland har det varit utifrån något tema exempelvis en saga, men ibland kan fantasin ”bara” få flöda.  

Barnen har också provat på att spela teater för varandra. Med hjälp av ett skynke, några handdockor och lite fantasi så går det jättebra.  

                                    

Namnpresentation + egenskap

Varje barn hämtar ett naturföremål i skogen som börjar på samma bokstav som det egna namnet. Sedan presenterar vi oss för varandra. Här arbetar vi med bokstäver, samtidigt som barnet tränas i att våga stå i centrum. Varje barn blir sett och hört på. Lite fantasi behövs nog också.

Vi har provat på att använda stormkök

Vi har gjort ”hotantotan” och ”krabbelurer”. Här nedan följer recept på godisrätten ”hotantotan”.

1 dl socker
3 dl havregryn
50g smör eller margarin

Blanda alla ingredienser i en skål. Sedan är det bara att steka det lite lätt på stormkökets stekpanna så att blandningen blir lite rostad.

Ps! Detta recept är kanske lagom till fyra godissugna barn - är man fler så är det bara att öka varje ingrediens i lagom proportioner.

  Vi leker ofta lekar

De sociala och emotionella behoven tillfredsställs i gemenskapen när vi leker, upptäcker och upplever tillsammans. Vi leker olika slags lekar bl a byta träd, alla ekorrar byter bo, kurragömma, dunken, ljudmemory, harmamman

Arbeta med dikter  

Vi har arbetat med dikter i naturen, barnen fick en dikt/par som de läser tyst för sig själva först. Dikterna ger barnen uppmaningar att hämta olika saker (läsförståelse). Barnen får sedan diskutera och fantisera en stund genom att leta reda på ”saker” i naturen som passar in på dikten. Efter en stund återsamlas vi. Då får barnen parvis agera framför de andra genom att läsa dikten och visa upp sina föremål.